HemArtiklarVad gör man med 1,2 ton skalade blodapelsiner?

Vad gör man med 1,2 ton skalade blodapelsiner?

Är man på Gotland ringer man Truls Nanneson på Boge Bränneri. Här har man gjort det till en princip att förädla restprodukter till smakfulla och personliga drycker som alltid bär på en historia. Inte bara som ett stycke gången tid, utan också en historia om just det som finns i flaskan.

Boge Bränneri ligger inte långt från Slite, på Gotlands östra kust. Det var här som Erik, Hanna, Truls och Hannu bestämde sig för att starta ett bränneri, bara för att de var intresserade av att destillera. Om det var avsikt eller omständighet är svårt att veta, men där många destillerier bestämmer sig för en produkt och sedan skaffar in råvaran så valde man på Boge Bränneri att göra tvärtom. Att börja med råvaran för att sedan ta reda på vad man kunde producera. Det första destillatet droppade fram ur pannan år 2020, och har sedan följts av många fler, alltid i små batcher, alltid buteljerade för hand, alltid med en tydlig koppling till ön och mycket ofta gjort på restprodukter från andra producenter på ön. Som Blodapelsinlikör.

Truls Nanneson, Boge Bränneri

1,2 ton skalade blodapelsiner

Samtalet som kom från Gotlands Ginfabrik måste ha låtit ungefär så här: ‘Hej, vi har tillbringat helgen med att zesta över ett ton blodapelsiner till vår gin. Så nu har vi en massa skalade blodapelsiner över. Vill du ha dom?’

Svaret var naturligtvis ja, men det var bråttom, skalade blodapelsiner håller inte särskilt länge. Truls kastade sig över till Gotlands Ginfabrik, packade bilen full, åkte hem och satte sig att skära. Sen var det bara att sätta det på jäsning.

Lyckligtvis var det här inte första gången som Boge Bränneri drabbades av skalade apelsiner. Samma sak hände för några år sedan, fast då med en betydligt mindre mängd vilket innebar att många problem redan var lösta, som till exempel hur man jäser apelsiner. Låg pH och rätt lite socker gör att apelsiner sällan är förstavalet när man ska jäsa. Men efter några snack med folk i branschen kom Truls fram till att hans vanliga metod nog skulle fungera, en metod som han i mycket hämtat ur böcker från 17- och 1800-talet, även om de aldrig inkluderat några recept på att jäsa just citrus.

Så det var bara att skära upp frukten och sätta den att jäsa, en jäsning som tog god tid på sig. Truls berättar att det bubblade i jäsröret i långt över en månad. Och att det sen fick stå ett bra tag innan det fanns tid att destillera, inte en utan tre gånger, till något som kan kallas en triple sec, ett vanligt begrepp inom citruslikör.

– Någon gång har jag läst att ‘triple sec’ heter så för att den är trippeldestillerad och den motiveringen räckte för mig. Det är ganska vanligt att man kryddar mellan andra och tredje destilleringen, så vi har haft i lite pomerans till sista körningen, innan vi så småningom sötade med knappt 200 gram socker per liter.

Så fick spriten vila på tank i ett halvår innan den tappades upp i drygt 200 flaskor. Boge Bränneri Blodapelsin såg dagens ljus, en likör som i mångt och mycket sammanfattar verksamheten.

Tar vara på allt

För visserligen står Bränneriet på flera ben, men ett av de stadigaste är just att ta vara på och förädla restprodukter från andra producenter på ön. I sortimentet finns gott om exempel på detta, som till exempel Restu, gjord på pressrester från Långmyre Vineri på södra Gotland, och alltså en nordlig släkting till italiensk grappa, fransk Marc, grekisk Tsipouro eller spansk orujo. Kärt barn har jättemånga namn.

Här finns man också flera olika varianter av äppel- och päronsprit, alltid gjord på fallfrukt och överskottsfrukt från både trädgårdar och odlingar runt om på ön. Boge Bränneri Hallon bränner man på kasserade hallon från Stenhuse Gård, såna som blivit klämda eller är ojämna i formen och alltså inte går att sälja, och Örter är en skarpt grön likör som får sin smak av bland annat pors, malört och citronmeliss som växer runt destilleriet.

Men det kanske tydligaste exemplet på hur man tar tillvara på allt är Boge Bränneris Öldestillat, ihopsamlade slattar av det öl som alltid blir över när man brygger på något av Gotlands många bryggerier. De här slattarna destilleras och läggs vartefter på ett fat med en brokig historia. Bland annat har det hållit whisky från Gotland Whisky och kaffestout från Burgsviks Bryggeri. När fatet är fullt får det vila innan det buteljeras. Resultatet är ett lent och mjukt destillat med toner av vanilj och kaffe. En whisky i allt utom namnet.

Listan kan göras lång; slånbär, rabarber, kryddat brännvin, fatlagrad eau de vie gjord på äpple, och en hel del annat, en lista lika yvig och varierad som det gotländska landskapet. Men det finns en, eller snarare två, gemensamma nämnare; Gertrud och Augusta. De kommer från Portugal.

Gertrud och Augusta

För i den lilla portugisiska staden Toido nära den spanska gränsen, tog både Gertrud och Augusta form i händerna på skickliga kopparslagare. De fraktades sedan till Gotland där de installerades och fick börja jobba.

Bägge två är enkelpannor, där Augusta håller 100 liter och Gertrud 300 liter, alltså rätt små med de flesta mått mätt, men de passar utmärkt på Boge Bränneri där småskalighet är ett av många ledord. Bägge pannorna är vattenmantlade, alltså att de står i ett slutet vattenbad där det är vattnet som värmer pannorna. Det ger en mjukare och jämnare värme som försiktigt lockar fram alla nyanser även ur ömtåliga råvaror som mjuka frukter och bär. Små pannor ger också en bättre kontroll över processen och tillåter små justeringar under destilleringens gång.

Från Balkan till Boge, via 1800-talet

Precis som med råvarorna så hämtar man kunskap och inspiration där den finns. Erik, en av grundarna, har lånat mycket från Balkans tradition av fruktsprit, en tradition som har ett starkt fäste just där men som finns över hela Europa, där man alltid har jäst och destillerat det som inte kunde bevaras på annat sätt. Truls har närmare till inspiration. Under åren har han samlat på sig ett imponerande bibliotek av brännvinslitteratur från 17- och 1800-talet, en tid då brännvinet var en del av vardagen på ett helt annat sätt än nu. Det var där, i Cajsa Wargs ‘Hjelpreda för Unga Fruentimber’ han råkade på Sanbergiette, ett recept som med några smärre justeringar blev till Britta, ett mjukt och smakrikt kryddat brännvin som passar till det mesta och som fick sitt namn av destillatören Hannas mamma Britta, som gärna serverade just Sanbergiette, ett brännvin som precis som allt annat från Boge Bränneri har en historia, både i var det kommer ifrån, och vad det är.


Boge Bränneri Blodapelsin

Alkoholhalt: 39 %
Nr: 8229302
Volym: 50 cl
Pris: 795 kr

Redaktionen
Redaktionenhttps://www.alltomwhisky.se
Allt om Whiskys nyhetsredaktion sammanställer nyheter och annat läsvärt om whisky och öl. Har du något bra nyhetstips? Maila till info@tastynews.se så kanske vi publicerar ditt tips!
Relaterade artIklar

Missa inte

Populärt