John Bielsten säljer fat från High Coast

Det är svårt att tänka sig en bättre bakgrund för en Brand Ambassador och fatsäljare än den som bartender, där man får vässa både yrkeskunskap och sociala färdigheter. Och precis den bakgrunden har John Bielsten, Brand Ambassador och fatsäljare på High Coast.

Foto: High Coast Whisky

Det är en grinig decembereftermiddag på Östgötagatan i Stockholm när John öppnar dörren till High Coasts kontor. Stort är det inte, men påtagligt mysigt.

Inredningen drar såklart rejält åt whiskyhållet, med hyllor som dignar av glittrande flaskor och (tomma) 40-litersfat som soffbord. Jag får en snabb rundvandring i lokalerna; kontoret ut mot Östagötagatan, lagret där Johns golfbag och pjäxor sticker ut bland alla High Coast-prylar, och det lilla köket med den nyinstallerade diskmaskinen som gör att han slipper handdiska ett par hundra glas efter varje provning.

Vi slår oss ner i soffan, och John får berätta, något han inte alls har svårt för.
Det började med en naken kock och slutade på Häktet. Så, ungefär, kan man sammanfatta Johns väg från uppväxten i Stockholm till Ångermanälvens strand och jobbet som fatsäljare och Brand Ambassador på High Coast.

Men vi tar det från början. Framför tv:n, där John och hans mamma brukade titta på Jamie Oliver, också känd som den nakne kocken. Där föddes ett matlagningsintresse, som ofta ledde ut i köket där de ibland lagade till det som visades på tv:n. Då var han egentligen fortfarande för liten för att jobba, men han lyckades ändå vigga till sig ett slags jobb på Söderhallarna i Stockholm, och när han så småningom hade åldern inne flyttade han vidare till det legendariska Pet Sounds Bar.

– Till att börja stod jag mest i den nedre baren, där det gick runt hundra öl på en GT, men jag lärde mig mycket ändå, och ännu mer blev det när jag också fick jobba i den övre baren där det fanns böcker med drinkrecept som man kunde bläddra i när det var lugnt. Och när man blir intresserad är det lätt att lära sig saker.

Men det skulle visa sig att Pet Sounds bara var början, därifrån bar det vidare till andra, minst lika namnkunniga etablissemang, som till exempel den eleganta East vid Stureplan, och senare Fasching som har ett rykte som jazzklubb, men som har mycket mer på menyn, och med det ett blandat klientel.

– Visst, det var ju de som bara beställde en stor stark, men minst lika många ville ha något svängigare, och de var inte på en tight budget, om man säger så.

Vid det här laget var John ett namn i Stockholms inre krogvärld, och anlitades ibland för andra uppdrag, som till exempel att åka till Rom för att föreläsa för ett femtiotal italienska bartenders om akvavit och svenska cocktails.

– Jag hade förberett mig noggrant, med power points och anteckningar och var beredd att gå upp på scenen för att sätta igång. Då berättade de att de här italienska bartendrarna inte var något vidare på engelska, och de tänkte simultantolka. Så hela tiden när jag stod däruppe på scenen stod en kille snett bakom mig och pratade italienska, och för min del var det bara att gilla läget. Jag har fortfarande ingen aning om vad han sa, men det gick nog bra, för vi sjöng ’Helan går’, tre gånger som avslutning.

Och så småningom blev det jobb som ansvarig för baren på Restaurang Häktet, som också visade sig vara favorithaket för folk från High Coast när de befann sig i Stockholm.

John och High Coast blev snart bekanta med varandra, så där så man morsar på varandra när man ses och kanske byter några ord över bardisken. Men så kom covid 19, och allt stillnade.

– Det var då jag bestämde mig för att prova något nytt, så jag sökte till brandman. Fysen var inget problem, tyvärr hade många andra också bestämt sig för att prova nåt nytt, och de hade bättre betyg, så det blev inget. Men jag gick till chefen och sa upp mig ändå, för att tvinga mig själv att gå vidare, och kanske hitta något med lite mer normala arbetstider.

Chefens svar var lite överraskande. Visst kunde han säga upp sig, men han hade liksom lovat bort John till High Coast, som sökte en ny Brand Ambassador och fatsäljare.
Och så blev det, i december 2022 började han jobba för High Coast. Vad är mest givande med jobbet?

– Jag älskar ju provningar med whiskyklubbar, allt från ett halvdussin till kanske 50 personer. Beroende på hur många det är får man alltid lägga upp det lite olika, om man ska ha mer av en dialog eller mer som en föreläsning, och sen beror det ju på vilken respons man får och vad man kan göra av den. Det är väl det som gör det så kul, att ingen provning är den andra lik.

Och för en fatsäljare är en whiskyprovning ett idealiskt tillfälle, eftersom man både kan prata om själva whiskyn och hur det fungerar att äga ett fat, ofta för en både intresserad och påläst publik

– Alla destillerier har ju sin egen metod, men för de flesta gäller att man får välja typ av whisky och fat, för att sedan följa whiskyn genom provningar, nyhetsbrev och olika träffar innan det så småningom blir dags för buteljering och avhämtning.

High Coast har för närvarande sålt runt 10 000 privatfat, och fler ligger och väntar på deras lager, men den som tror att man alltid måste vänta i flera år tror fel.

– Ofta har vi ju fat som redan legat ett par år och är de inte redan tingade så går det fint att boka såna också. Då kanske man bara behöver vänta ett halvår eller ett år innan buteljering. Så om man inte nödvändigtvis känner att man måste vara med hela vägen från början är det ett bra alternativ, där det fortfarande finns en hel del att välja bland. Det är bara att höra av sig så kan vi berätta vad som finns.
Låter det intressant? Lägg ett mail till john.bielsten@highcoastwhisky.se

Björn Une är skribent, copy och textansvarig som efter mer är 20 år i resebranschen fick besök av Fru Fortuna. Hon lät hälsa att hans talanger gjorde bättre nytta på annat håll, och han är nu en nyfiken och intresserad medarbetare på Allt om Whisky. All hantverksmässig framställning av både mat och dryck intresserar storligen, och får honom att osäkra pennan.