Speyside – whiskyvärldens Silicon Valley

Av | Publicerad 2009-10-30 | 1 kommentar

I ett litet avlägset, folktomt hörn av Skottland, inte mycket större än Blekinge, där de smala vägarna kråmar sig vällustigt genom det böljande floddeltat bor människor med malt i generna och whisky i venerna. Tillsammans framställer de nästan tre fjärdedelar av världens all maltwhisky. Vi är i whiskyvärldens epicentrum – vi är i Speyside.

Speyside
Speyside är ett realekonomiskt mysterium. Det finns egentligen ingen möjlighet att en så liten region i ett glesbygdsområde ska kunna vara själva hjärtpunkten i en global storindustri, men så är det. Flera av världens mest kända och mest ansedda drycker skapas av korn, torv och vatten från Speyside. I Speyside finns fler än hälften av alla Skottlands destillerier. Här finns inte bara de största i världen, som Roseisle, Glenfiddich och Glenlivet utan här har varje by ett eget destilleri, minst, ofta har de två eller till och med sju, som legendariska Dufftown.

Bland IT-företag och pagoder

Att resa runt i Speyside för en whiskyintresserad är en utmaning, man ser en pagod bakom varje backkrön och ett nytt kärt namn på vägskylten bakom varje krök. Den som vill besöka och prova sig igenom alla Speysides destillerier behöver månader av tid och en lever av stål. I makroekonomiska termer är Speyside ett kluster – en geografiskt starkt begränsad koncentration av konkurrerande företag inom samma bransch som drar nytta av varandra, som glasbruken i Småland, eller IT-företagen i Silicon Valley.

Speyside sträcker sig 13 mil från Loch Ness i väster till Nordsjön i öster, eller om man vill vara mer noggrann: mellan floderna Nairn i väst och Deveron i öst. Genom Speyside flyter flera mäktiga floder, som Spey, Lossie och Livet. I de breda floddalarna, »glen« eller »strath«, har täta klungor med destillerier vuxit upp. Floderna rinner från Grampianbergen i söder och sydväst mot havet i norr. De föds på över tusen meters höjd, långt över trädgränsen. De letar sig över graniten, ner till bebodda trakter, genom torvhedarna där de fårar sin väg i de bördiga dalgångarna. Speyside är ett makalöst vackert sceneri. Inte någon annanstans är Skottland så praktfullt, dramatiskt och variationsrikt. Här finns snötäckta glaciärer och havsstränder på några mils avstånd. Här finns brusande laxälvar, vindlande kullar och ängar i vall. Här betar får på lilagröna ljunghedar, här finns mäktiga slott och hisnande historier och här bodde Shakespeares Macbeth.

» Att resa runt i Speyside för en whiskyintresserad är en utmaning, man ser en pagod bakom varje backkrön och ett nytt kärt namn på vägskylten bakom varje krök.«

Speyside som benämning på en whiskyregion är dock en sentida företeelse. I mitten av 1980-talet ökade intresset för maltwhisky. De stora whiskybolagens marknadsföringsavdelningar och reklambyråer började snegla på den franska vin- och konjaksindustrin. Utan vare sig lagkrav eller skatteregler delade man in Skottland i regioner i ett egentligen ganska omöjligt försök att hitta en smakmässig geografisk samhörighet mellan destillerier från samma områden. Dessa gränser har man sedan med imponerande skicklighet marknadsfört som absoluta sanningar och förmått en hel whiskyvärld att ta till sig. Speyside har i dag cirka 50 aktiva destillerier, det är betydligt lättare att hitta skillnader dem emellan än likheter. Whiskyproduktionen i Speyside är precis så diversifierad som den måste bli när så många företag tillverkar så många produkter som var för sig strävar efter unicitet.

glenfiddich

Whisky från Speyside

Ska man ändå drista sig att säga något signifikativt om Speysidewhiskyn så är den i allmänhet fruktig, mild och smakrik. Den är ofta lättrökt, även om det finns gott om exempel på motsatsen. Det torvhaltiga vattnet sägs också bidra på sitt sätt. Ofta märker man en påtaglig sherrysötma. Flera Speysidedestillerier har, eller har haft, sherryfatslagring som ett viktigt inslag i sin produktion. Destillerier som Aberlour, Glenfarclas, Linkwood, Mortlach och framförallt Macallan har sherryfatslagrad whisky som sin husstil, även om denna numera allt som oftast byggs om till förmån för billigare profilering.

Förklaringen till att Speyside blivit whiskyvärldens epicentrum kan sökas på flera håll. En grundläggande förutsättning är tillgången på råvaror. I Speyside är naturen sällsynt rik. Det torvhaltiga vattnet i floder och underjordiska källor har alltid varit förnämligt för whiskyproduktion. Torv finns för mältning och korn kan odlas med gott resultat på de bördiga och högt belägna åkrarna. De glest bebodda, bitvis ensliga och svårtillgängliga trakterna var en gång i tiden utmärkta tillhåll för illegala whiskybrännare. Det var aldrig långt till kusten, det fanns gott om okända stigar och de stackars fogdar som jagade skattepengar hade inte lätt att ta sig fram sig över floder och berg när de letade efter smugglarnas gömställen. Snart sagt varje Speysidedestilleri brukar med illa dold stolthet framhålla sitt ursprung som gammalt smugglarnäste och på snart sagt varje gård i trakten fanns en gång en bothy, det vill säga ett litet skjul där man hade sin illegala panna.

Speyside med i 1800-talsboomen

Ännu ett skäl till att Speyside blev Speyside är den whiskyboom som uppstod i och med blendwhiskyn under senare delen av 1800-talet. Den första och den historiskt mest betydelsefulla blandwhiskyn var Usher’s Old Vatted Glenlivet. I den beryktade smugglardalen kring floden Livet hade flera destillerier etablerats och när whiskymarknaden expanderade blev Glenlivet whiskyvärldens »Appellation Grande Champagne«. Områdets status lockade destillatörer och flera destillerier grundades i trakten som en följd av detta. Tidigt uppstod också ett fruktbart samarbete. Blandningarnas recept krävde bidrag från olika källor och istället för att konkurrera ut varandra uppstod ett handelsklimat med byten och ömsesidiga affärer där den geografiska närheten var avgörande. Speysides största ort Elgin blev ett centrum för whiskyhandel och de namnkunniga whiskybaronerna gjorde upp affärer på järnvägshotellet i Craigellachie. Att järnvägen tidigt drogs genom Speyside underlättade också etableringen av destillerier. Ett destilleri föder flera, arbetstillfällen föder arbetstillfällen och där kunskapen om hantverket finns är det lämpligare att bygga nytt än i trakter dit arbetskraften måste importeras.

I dag är whiskynäringen Speysides överlägset viktigaste sektor, därefter kommer turismen. Många i Speyside arbetar på det ena eller andra sättet i whiskyindustrin, eller med att ta hand om de många whiskyturisterna. Och intresset tycks bara öka. De många destillerierna i Speyside mår gott, flera har ökat sin kapacitet och nya har tillkommit de senaste två åren. Speysidewhiskyn är ohotad världsetta. Den är det nav kring vilket hela whiskyindustrin snurrar och det livselixir som håller takten i våra pulserande whiskyhjärtan. ?

Etiketter: , , , , , , , , ,

Prenumerera på Allt om Whisky | Köp tidigare utgåvor

Tyck till

  • Johnny

    Kul att läsa denna upplevda resan, jag hade samma känsla så vi var där för några år sedan då jag fyllde 40.
    Just med att bakom oss lämnade vi en skylt och bakom nästa kurva så fanns en ny 🙂

    Vi hamnade i Craigellachie på en BB med en trevlig äldre man som hänvisade oss till en dam på 80 som drev en Pub. Efter en första dag via kusten upp till Elgin innan vi körde in i himmelriktet ”Speyside”.

    Detta är ett minne för livet för oss min polare med våra respektive fruar.

    mvh Johnny

  • Välkommen

    Det här är tidningen Allt om whisky på webben. Vi ger dig allt du behöver veta om whisky och öl. Här bjuder vi på information och nyheter och låter dig prenumerera enkelt och snabbt.

  • Aktuellt nummer

    Senaste numret av Allt om Whisky
  • Från tidningen

    Allt om Whiskys spellistor Allt om Whiskys korssord
  • Whisky, öl och mat

  • Missat något nummer?

    Gamla nummer av Allt om Whisky
  • Citera oss gärna

    Creative Commons License
    Detta verk är licensierat under en Creative Commons-Licens.