Tomintoul – whiskyn från bergen

Egentligen ska vi tacka alla som började resa till Mallorca, Teneriffa och andra charterorter på 60-talet. Med taxfreepåsar klirrande som kyrkklockor återvände resenärerna hem med troféer som Chivas Regal, Johnny Walker, J&B och många andra märken. Den nya tidens semesterresor öppnade en guldålder för whiskybranschen.

När blendwhiskyn boomade på 1960-talet vädrade flera whiskybolag morgonluft och beslutade att starta nya destillerier. Det var egentligen första gången sedan början på 1900-talet som branschen såg möjligheter istället för svårigheter. Under de kommande åren skulle inte mindre än femton destillerier startas i Skottland. Först ut i den nya vågen var Mannochmore, Loch Lomond, Deanston, Glenallachie och inte minst Tomintoul.

Det var två Glasgowbolag som gick samman och grundade Tomintoul. Anledningen var att de helt enkelt hade svårt att få tag på maltwhisky till sina blendsorter som såldes som rariteter på en whiskymässa. För att hitta en lämplig plats för destilleriet letade man sig långt upp i bergen i Speyside. Och man letade länge. Under mer än ett år sökte man efter den optimala platsen för ett destilleri. Den fann man på 350 meters höjd utanför det lilla samhället Tomintoul, som är utgångspunkt för de många vandrare och bergsklättrare som bestiger Cairngorm 1 000 meter ovanför vandrarhemmen i byn.

Tomintoul byggdes i dalgången intill floden Avon, som är en av River Speys bifloder, intill den gamla välkända Ballantruan Spring – en av de vattenrikaste bergskällorna i Speyside, alldeles där Glenlivet Forest tar vid och där lönnbrännare i flydda tider hade en isolerad och säker hemvist.

Tomintoul har omkring 300 invånare och är ett av Skottlands högst belägna samhällen. Tomintoul Distillery ligger utanför samhället, i södra delen av Speyside, några kilometer nerför höjden intill byn Ballindall inte långt från Glenlivet, som man under många år var noga med att använda som tillnamn på destilleriet. Varje vinter isoleras Tomintoul och omgivningarna av djup snö. Det är inte ovanligt att de anställda inte kan ta sig ut till destilleriet eftersom snön på vägarna ligger meterdjup. Den höga höjden och det kalla klimatet ger speciella förutsättningar för att lagra whisky. Dessutom gör de omgivande bergen att platsen där destilleriet ligger är en av de regnfattigaste i Skottland. Temperaturskillnaderna i bergen är större än i dalgångarna och de cirka 100 000 faten som mognar i lagerhusen får hänga med i svängarna. Den låga temperaturen på vattnet, som tas från två sjöar i bergen, gör att kylningen av pannorna blir mycket effektiv, antagligen den mest effektiva i Skottland, vilket i sin tur betyder att man kan skära hjärtat mer distinkt, undvika högre alkoholer och därigenom få det lätta och eleganta destillat man önskar.

Den ursprungliga ägargruppen behöll destilleriet i 10 år. 1973 såldes det vidare till ett investmentbolag som samma år lät blandningsföretaget Whyte & Mackay ta över aktierna. Ett år efter övertagandet lanserades den första singelmalten från de nya ägarna, en tolvåring som fortfarande anses vara signifikant för Tomintouls husstil, lätt, fruktig och mild. Efter ett antal ägarskiften hamnade Tomintoul år 2000 åter under skotsk flagg sedan amerikanska Jim Beam lagt upp destilleriet till försäljning. Köpare blev Angus Dundee Distillers, som minst sagt kom att påbörja en ansiktslyftning av den utpräglade blandwhiskyingrediensen. Nu väntade investeringar, nysatsningar och nya lanseringar.

Det har länge sagts, halvt på skämt, halvt på allvar, att destillerier som börjar på T har problem med kvaliteten på sin maltwhisky. Detta är naturligtvis inte sant, det räcker egentligen med att säga Talisker så tystnar diskussionen. Men flera av T-destillerierna, som startade ungefär samtidigt som Tomintoul, (Tamnavulin, Tormore, Tullibardine och andra, betydligt äldre som Tomatin och Teaninich) var länge renodlade blendwhiskyfabriker med enda syftet att förse sina ägare med maltwhisky till storsäljande blendmärken. Något fokus på att göra singelmalt för en konnässörspublik hade inget av dem och ryktet om mindre balanserad och enkel whisky fick fäste. I dag kämpar många av T-destillerierna med att tvätta bort detta rykte. Tomintoul är tillsammans med Tomatin det destilleri som förmodligen lyckats allra bäst. Sedan Angus Dundee tog över har Tomintoul fått mer fokus på sin maltwhisky och en lång rad synnerligen spännande sorter har lanserats.

Angus Dundee äger förutom Tomintoul också Glencadam. De båda destillerierna tillhör inte de större i Skottland men utan att göra något större väsen av sig har Angus Dundee seglat upp som en betydande aktör på marknaden och ligger i dag bakom omkring fem procent av all exporterad skotsk whisky. Det som gör Angus Dundee särskilt framgångsrikt är att bolaget, som ett av förhållandevis få, har lyckats att etablera sig på den kinesiska marknaden där deras blendmärken är storsäljare.

Vid Tomintoul används på traditionellt skotskt vis gravitationen i produktionen. I kvarnrummet fyra branta trappor upp står den djupröda Porteuskvarnen och fyller mäsktunnan våningen under med 11 ton grist vid varje körning. De fyra pannorna har breda, höga halsar och uppåtlutande Lyne Arms, det gör att spriten får en tuff resa, bara det renaste destillatet klarar klättringen. Den sprit man eftersträvar vid Tomintoul är mild, mycket söt, esterrik och fruktig (»the gentle dram« är destilleriets payoff). På plats vid destilleriet lagrar man stora mängder fat – kapaciteten är nästan 120 000 fat – med både grain- och maltwhisky. 2003 byggdes ett »Blend Center« med blandningslaboratorium och stora vattingtankar som används för batcher upp till 100 000 liter. Whiskyn hämtas sedan med tankbil och buteljeras på kontrakt i lågländerna.

Idag finns en lång rad både officiella och oberoende buteljeringar av Tomintoul på Systembolaget. Destilleriets egen core range består av 10, 14, 16, och 21 years old, men också av en lång rad fatlagringar och vintageutgåvor. Särskilt intressant är den rökiga Tomintoul Peaty Tang som är en av de första rökiga fastlandsmalterna.

Tomintoul på Systembolaget

Här är ett urval av de Tomintoul som finns på Systembolaget.

Tomintoul 10 yo, nummer 85047, 399 kr.
Tomintoul peated malt, nummer 85286, 392 kr.
Tomintoul 21 yo, nummer 85049, 895 kr.
Tomintoul 44 yo, nummer 85588, 2298 kr.

Hasse Nilsson är mångårig medarbetare på Allt om Whisky och har ett helt yrkesliv ägnat sig att skriva som copywriter, journalist och författare. I dag är han hovskribent på High Coast Distillery där han också jobbar med marknadsfrågorna. Hasse är en av Sveriges mest anlitade provningsledare och en uppskattad föreläsare. Han har också vunnit både SM och VM i nyskrivna snapsvisor.