Whiskyskolan: Näsan – Master Blenderns viktigaste vän

Tidigare signalerade lukter fara eller attraktion – ibland både och. Idag har de andra sinnena tagit över, inte minst synen och smaken. Från att ha varit vårt viktigaste sinne, är luktsinnet idag reducerat till sista plats på listan över de fem sinnena. För nästan alla. Dock inte för folk i parfym- och dryckesbranschen där lukt eller doft alltid haft en central plats.

Fråga vilken Master Blender eller »Perfume Nose« som helst. Doften är avgörande. Inte minst för deras fortsatta yrkesliv.
Det här med doft är annars lurigt. Det finns idag inom dryckesindustrin teknologiska hjälpmedel som kan avgöra vad en doft doftar, men en maskin kan bara detektera en doft den kan aldrig avgöra doftens kvalitet. Det kan en Master Blender.

Vi har hört begreppet otaliga gånger, läst om olika Master Blenders bakom de stora whiskyjättarna. Men exakt mer konkret: vad gör han? Eller hon? För nu kommer det fler och fler kvinnor. Rachel Barrie, tidigare Whisky Creator samt Master Blender på Glenmorangie och Ardbeg, numera på Morrison Bowmore, är en av många kvinnor som idag har framträdande positioner inom whiskynäringen.

En av Master Blenderns viktigaste uppgift är att dofta, och att med detta säkra kontinuiteten i en whisky – att den doftar och smakar likadant år efter år. Consistency är ett centralt begrepp inom whiskyvärlden, dvs. kontinuitet. Att behålla destilleristilen är oerhört viktigt. Och då gäller att veta vad man har i källaren. Alltså, uppgiften blir att inventera och följa utvecklingen på de olika destillaten.

Morrison Bowmores master blender Rachel Barrie.

Att släppa en och samma whisky år efter år kan ju annars låta ganska enkelt. Men även inom whiskyindustrin är tillgången till råvara (korn, etc) olika från år till år och om förutsättningarna ändras, ja då vill det till att man kan dofta fram samma typ av dryck som företaget alltid gjort. Sedan utvecklas ju destillaten olika när de ligger på fat. Fatkvalitén är kanske det mest viktiga i sammanhanget. Att en blended whisky kan vara en blandning på 25 olika fat eller mer säger då en hel del om komplexiteten i att tillverka dem. Om en av de whisky man använt sig av helt plötsligt inte går att få tag i måste Master Blendern finna en annan väg att producera en likadan produkt med annat »recept«.

Talangnäsa är ett begrepp som man inom dryckesindustrin återkommer till, alltså människor med speciell förmåga att detektera. Men flera Master Blenders jag har varit i kontakt med under åren, vill tona ned begreppet. Snarare handlar det om att dofta och strukturera, föra noggranna anteckningar och minnas.

Att bli Master Blender är med andra ord hårt jobb. Har man talang, fine, men man får heller aldrig undervärdera både lekfullheten och kreativiteten.
Det handlar trots allt om att skapa. Och då är näsan det bästa verktyg man har.

Luktsinnet
Med sina flera miljoner luktceller är människans näsa överlägsen all apparatur. Senaste forskarrönen gör gällande att vi kan urskilja mer än 10 000 olika dofter. Förklaringen till detta är antagligen att en doftmolekyl kan binda till flera olika så kallade luktreceptorer. Varje doftämne karakteriseras då genom att den aktiverar en mängd olika luktreceptorer efter ett karakteristiskt mönster.
När vi närvarar en viss tid i en speciell doftmiljö, det kan handla om att vi tar parfym på oss, tappar vi förmågan att känna den doften. Detta kallas sensorisk filtrering. Filtreringen innebär att sinnescellerna slutar reagerar på sinnesintryck, så kallad sensorisk adaption. Kommer vi in i ett rum med en stark doft känner vi av den i början, men sedan filtreras den bort och når inte längre vårt medvetande. Detta kan också ske om vi doftar för länge på en och samma dryck.

Johan Franco Cereceda är en av landets mest meriterade vinjournalister. Har bred erfarenhet av både journalistik och vin och annan dryck, bland annat som uppskattad utbildare. Johan har tidigare dessutom jobbat på flera av landets vintidningar. Är en av Nordens ledande Spanienspecialister.