Test: Fyra till från Gordon & McPhail

Det bokstavligen regnar nya buteljeringar från Gordon & MacPhail. Knappt har vi hunnit testa ett antal Connoisseurs Choiceflaskor innan de oberoende buteljeringskungarna bollar över fyra nya släpp i deras Distillery Labels-serie. Skapad för att fungera som en husetikett åt destillerier som annars mest lämnar sin produktion till blended whisky, hittar vi ett par riktigt fina malter i exklusiva tolkningar. Alla fyra släpps på SB den 2:a november.
Linkwood trio

Linkwood 15 yo

Styrka: 43 %
Pris: 898 kr
Nr: 40346
Doft: G&M går ut stenhårt med first och refill sherrylagrad Linkwood. Här är det citrusfest deluxe med brittisk apelsinmarmelad, citronzest och pressad limejuice på näsan. Till det kommer en lätt nötighet som drar mot ett karamellhåll. Werthers orginal möter upp mjölkchoklad, och för varje minut som whiskyn står i glaset får den ytterligare dimensioner.
Smak: Om det antyds mjölkchoklad och karamell på doften får de spela Yngwie Malmsteensk leadgitarr här. Vi pratar arpeggios av söta toner, men utan sherrytypiska russindrag, utan snarare sötma som drar åt vanilj, toffee och just karamell. Eftersmaken är väl avvägd och först här kommer saftiga citrus-drag in och låter munnen vattnas.
Sammanfattning: Det här är en magnifik whisky, inte tu tal om saken. Komplex utan att bli svår, mångbottnad utan att tappa balansen. Vackert sammansatt helt enkelt, ungefär som Genesis “Selling England by the Pound”.
Betyg: 9/10
Glenburgie trio

Glenburgie 21 yo

Styrka: 43 %
Pris: 1 395 kr
Nr: 40349
Doft: Lite mer knuten initialt än den 6 år yngre Linkwooden. Sherryfat även här, men fler av de typiska drag man associerar med fattypen. Vinösa sherrytoner, romrussin, nötiga doftstråk och hyvlade träplankor är några snabba associationer.
Smak: Även här finns många sherrytypiska noter: sötma som drar åt honung och agave, men med 21 års lagring som motbalans i form av trätoner, kakao-bitterhet och mörk choklad. Ordvitsaren i denna skribent skulle kanske dragit en musikalisk referens till The Verve och Bittersweet Symphony, men för allas bästa låter vi bli. Eftersmaken är lite trubbigare och introducerar en lätt kryddighet till russinsötman.
Sammanfattning: Eftersom vi undviker ordvitsarna kan man konstatera att det här är en kontrastrik whisky med såväl hög sötma som tydliga fat-bittra toner. På det hela välbalanserad, men inte fullt så följsam som Linkwooden. Likväl är detta en makalöst snygg Glenburgie-buteljering.
Betyg: 8,5/10
Mortlach trio

Mortlach 15 yo

Styrka: 43 %
Pris: 898 kr
Nr: 40347
Doft: Efter den episka Flora & Fauna-given har i princip alla Mortlachbuteljeringar fått se sig jämföras mot en whiskyvärldens Goliat. Om det är en övermäktig uppgift låter vi vara osagt för stunden, men vid en första doft kommer G&M Distillery Labels tolkning av Dufftowns kunglighet närmre storhet än de flesta. Även denna gång handlar det om first och refill sherryfat, och vi slås av en köttigt mångfacetterad doft vid första provet. Lätt rökighet, kryddor, kaffebönor, citrus och nya läderskor vid sidan av ljusare trätoner med vanillin och karamellsötma.
Smak: En hel katalog av efterrätter: vaniljpanacotta med chokladsås, after eight och päron (hej åttiotalet!), fruktkompott och en imaginär körsbär och vaniljglass. Eftersmaken är lite längre, men håller sig konsekvent med första upplevelserna.
Sammanfattning: Mortlach är ju något av whiskynördarnas destilleri. Med en av de krångligaste destillationsprocesserna (2,81 gångers destillation som fortfarande kräver en doktorsavhandling i matematik, logik och praktisk filosofi för att förstå) och en komplext mångbottnad karaktär, snudd på oavsett fatlagring är det en fascinerande malt i glaset. Denna femtonåring gör ingen Mortlachvän besviken, och i avsaknad av en F&F-flaska är det här väl investerade pengar.
Betyg: 9/10
Ardmore trio

Ardmore 1998 (btld 2018)

Styrka: 43 %
Pris: 1 249 kr
Nr: 40348
Doft: Även här är det sherrylagring som präglar whiskyn. Citrusen går återigen mot den brittiskt bittra apelsinmarmeladen, men här finns också höstfallfrukt från både päron och äpple. Tobaksblad och multnade löv seglar runt bakom allt, och ger en mörkare doftbild än den relativt unga (9 år?) åldern ger sken av.
Smak: Kakao, mörk choklad, nymalda kaffebönor och ljus fruktgodis i en ohelig allians. Som om Carola skulle sjunga med Black Sabbath. Skulle kunna funka, även om det är rätt otänkbart. Sherrytoner som kommer mot eftersmaken knyter ihop säcken, tar oss i handen och leder oss in mot en ovanligt lång och intensiv eftersmak.
Sammanfattning: För att vara så pass ung slår Ardmore hårt med sitt sherrylagrade uttryck. Här finns många motsägelsefulla smaker och karaktärsdrag som går boxningsmatcher mot varandra, men lyckas ändå samsas till slut. Snyggt och välbeslutat av Gordon & MacPhail att rycka faten för buteljering nu.
Betyg: 8/10

    David Mortimer-Hawkins är whiskynörden som spenderar sina dagar som A&R på Sony Music, och är delägare i bryggeriet Frequency Beer Works. Hans passion för musik, öl och whisky i lika delar lyser igenom hans smaknoter, som ofta refererar till musik och artister. Nu vet ni varför! När han inte syns hos oss hörs han allt som oftast på Bandit Radio, där han pratar om just musik, öl och whisky.