Test: whisky slutlagrad på portvinsfat

Sällan passar ett gott glas portvin som under helgen. Med god mat, ledig tid och kallt ute är det en gjuten accessoar i favoritfåtöljen. Men eftersom det här inte är Allt om Portvin tog vi det närmsta vi hade för att testa: whisky slutlagrad på Portvinsfat.

Under en lång söndagskväll hade vi förmånen att prova åtta whiskies med den närmast legendariske Nashville-profilen David Ferguson och den New York-baserade producenten Matt Sweeney. Ferguson är teknikern som spelat in Johnny Cash-skivorna som Rick Rubin producerade. Han gick i skola hos Sun Records husproducent Jack Clement (som upptäckte bland andra Jerry Lee Lewis), och kom att spela in U2 på Rattle and Hum-albumet med Clement. Sweeney har som producent arbetat mycket med Dave Grohl (Foo Fighters), och som gitarrist varit flitigt anlitad av Rick Rubin (ja, det är hans gitarrer ni hör på t.ex Adele’s senaste album). Att vi kunde finna dessa två herrar i Sverige kan vi tacka Anna Ternheim för – de ackompanjerar henne på nya albumet “The Night Visitor”, och flög till Stockholm för att medverka i TV-programmet Skavlan. För balansens skull kom också Robbe Eriksson, svensk whiskynörd och egen företagare inom elbranschen, med på testet. Resultatet blev en afton av historieberättande, allsång, många skratt och några riktigt goda whiskies.
Just det, vi korade en vinnare också.

Tomintoul

Först ut i kvällens test är Tomintoul 12 YO, Port Finish – en begränsad buteljering som ligger på 46% styrka. Efter ett initialt smakprov konstaterar Robbe att den känns välbalanserad med en bra portvinssötma i eftersmaken. Matt noterar att den smakar »fylligare än Dewar’s«. När vi undrar var just den jämförelsen kommer från berättar han om sin far som, på besök i Skottland, blev tillfrågad om att göra ett foto-jobb åt Dewars. Istället för betalning bad Sweeney den äldre om ersättning i whisky, varpå en stor mängd lådor whisky skeppades över till familjens hem i New York. »Vi hade Dewar’s White Label i travar i över hela lägenheten… i varenda rum… de tog aldrig slut!«.
Ferguson lutar sig tillbaka och tycker den smakar »rätt bra… du vet, jag gillar ju min scotch & water.« Med vatten i glaset skiner David upp och gillar mer.

Balvenie 21 YO Port Wood

Nästa whisky är Balvenies 21-åriga Port Woodtappning, som ligger på en mer blygsam 40% alkohol.
Här finns ett djup i smak och doft som vittnar om den 21 år långa fatlagringen. »Det här är ju betydligt godare«, konstaterar Sweeney och får medhåll av Robbe som gillar den subtila inblandningen av portvinstoner »det känns som portvinsfaten blandar sig fint med bourbonfaten, det blir inte som ett adderat lager«. Fattonerna faller dock inte Ferguson helt i smaken utan tycker de tar överhand.

Tyrconnell 10 YO Port Finish

Den enda irländaren representerad i samlingen är Tyrconnell med en 10 YO portvinsfinish som kommer upp i 46%. David Ferguson hinner knappt få upp glaset innan han summerar »när jag gjorde Moonshine hemma i Tennessee fanns en doft under produktionen som påminner om det här!«. Medan AoW:s skribent uppskattar de typiskt irländska Svart-vinbärstonerna i doften är både Robbe och Matt mer skeptiska. En lång diskussion om Moonshine bryter ut, och vi får bl.a lära oss av Nashvillebon Ferguson att det kokas en hel del i stugorna runt östra Tennessee, och det ses lite mellan fingrarna från lagens långa arm. Så till den grad att när en av de främsta ‘destillerarna’, vid namn Pop Corn (‘Pop’ är som bekant amerikansk slang för ‘Pappa’) blev sjuk på gamla dagar arresterades han av den lokala polisen. Inte för att de till slut kom ifatt hans lönndestillerande, utan för att han saknade sjukförsäkring, och enligt lag har fångar på amerikanska fängelser rätt till sjukvård. Dock faller inte Tyrconnell Ferguson i smaken: »Nej, nu har jag gett irländarna tre chanser… they’re out!« skrattar han och ställer bort sitt glas.

Cragganmore Port Wood Finish

Diageos serie »Classic Malts« har som bekant en storebror i serien som går under namnet Distillers Edition. Här har man låtit whiskyn få en finish på en mängd olika fattyper beroende på vilket destilleri som buteljeras. I Speysiderepresentanten Cragganmores fall är det, påpassligt nog, portvinsfat som avslutar whiskyns åldrande.
En mjuk vaniljton från bourbonfaten möter upp sötman från portvinsfaten och gör Cragganmores tappning till en angenäm upplevelse. »Kanske inte den mest karaktärsfulla av alla whiskies, men mjuk och väldigt fin balans i smakerna« konstaterar Robbe och får medhåll från Ferguson och Sweeney. AoW gillar balansen och den välintegrerade portvinssmakerna här – det känns som man fått en bra blandning fat.

Springbank Port Wood

En något limiterad upplaga (blott 7000 flaskor) har Campbeltowns stoltheter Springbank producerat i sin Port Wood-buteljering. En cask strength-hästspark med sina 52.8%, 12 år på bourbonfat innan två års lagring på Fresh Port Pipes. Det tar inte många sekunder innan både Matt och Robbe brister ut i ett gillande. »Den här har lite mer av den typiska Springbank-sältan men med portvinstonerna runt den. Både mjuk och med stor karaktär« menar Robbe Eriksson. En sked vatten eller två lockar fram fler frukttoner, och panelen nickar sitt gillande. »Ju mer jag provar desto mer jag vill tatuera mig!« skrattar Ferguson. När Springbanken fått stå med vatten ett par minuter får den en helt annan fruktig karaktär som får många tummar upp.

BenRiach Single Malt Tawny Port 15YO

BenRiach experimenterar sedan ett par år tillbaka ordentligt med både sin whisky och sina fat. I kvällens test återfinns två portvinslagrade flaskor. Först ut är en 15 YO Tawny Port-finish på 46% styrka. Mjuka toner av frukt och citrus möter en viss nötighet och Tawny Port-faten bidrar med en mjuk sötma. Matt gillar direkt: »den här kan vara bland de mjukaste skotska whiskies jag provat!«. David Ferguson skiner upp och säger: »Det här är riktigt bra whisky! Tro mig, jag vet vad jag talar om efter att ha provat all moonshine i världen, men det här är bra jäkla whisky!«
»Är du tillbaka på din Moonshine?« undrar Sweeney, och en längre diskussion bryter ut om hur man smaksätter hembränd sprit med frukter och socker.
»Det är fan lättare med Moonshine«, avslutar Ferguson. »Har man stoppat i päron smakar det päron. Har man kokat ner persikor smakar det persikor. Inget tjafs där!«
Det får vara hur det vill med det, men vi har ett par whiskies kvar att bedöma innan vi kan återuppta någon hembränd diskussion.

Bowmore Port Matured 16 YO

Bowmore har experimenterat en del med sina fat under olika namn, men till testet valde vi en limiterad utgåva som heter Port Matured, och är buteljerad vid fatstyrka på 53,1%. Matt gillar rökigheten, som känns mer påträngande med lite vatten i glaset, medan Robbe direkt hittar en typisk ton i Bowmores smak: »Det finns en blommig ton, på väg mot en lätt parfymerad doft som gifter sig fint med röken. Klassisk Bowmore!«

BenRiach Solstice 15 YO

Den sista whiskyn i testet är den andra BenRiach-tappningen och denna gång är det Solstice: en hårt rökt fastlandsmalt som kommer upp i samma fenolhalt som Islay-sluggers som Laphroaig med sina 50 ppm. »Det här är så rökigt att jag kom på att jag måste ut och röka!« säger Ferguson och försvinner iväg. Som den New York-bo han är har Sweeney svårt med den tunga rökigheten, medan både AoW och Robbe Eriksson hittar fler kvaliteter i Solsticen. Efter en del prover med och utan vatten känns den till slut ändå inte riktigt balanserad. Den tunga rökigheten vill inte gifta sig helt med de nötigt fruktiga tonerna av den orökta BenRiachen och portavslutningen lägger sig ovanpå som en blöt filt.

När Ferguson återkommer hinner vi precis räkna samman rösterna innan en gitarr plockas upp, ett par gamla Johnny Cash-låtar spelas och spontan allsång utbrister runt bordet. Mer whisky hälls upp, fler instrument åker fram och timmen hinner bli sen innan Matt, David och Robbe packar ihop och åker hem. Kvällen därpå levererar musikerna en helt magisk konsert med Anna Ternheim på Södra Teatern i Stockholm. En inte helt ortodox whiskyprovning, men en som kommer stå sig länge och väl.

Vinnarna – whisky slutlagrad på Portvinsfat

Guld Balvenie 21 yo Port Wood
Silver Springbank Port Wood
Brons BenRiach Single Malt Tawny Port 15 YO

David Mortimer-Hawkins är whiskynörden som spenderar sina dagar som A&R på Sony Music, och är delägare i bryggeriet Frequency Beer Works. Hans passion för musik, öl och whisky i lika delar lyser igenom hans smaknoter, som ofta refererar till musik och artister. Nu vet ni varför! När han inte syns hos oss hörs han allt som oftast på Bandit Radio, där han pratar om just musik, öl och whisky.