Rikard samlar på whisky, och det gör han inte enbart för att han gillar smaken. Det har blivit en hobby som också fungerar som en investering, där värdet ökar med tiden. Han tycker att samlandet är givande på många sätt, dels för att man matar sig själv med endorfiner när man lyckas hitta något, dels för att det finns en social faktor i att hitta likasinnade. Att det är gott att dricka gör det ännu roligare.

Foto: Åsa Larsson

Vägen till att bli samlare började när Rikard reste mycket i jobbet och ofta stannade vid whiskyhyllan i taxfree-butikerna. Han valde ofta varumärken han kände igen, och gärna rökigt. Med tiden växte intresset och han började fundera mer på vad whiskyn egentligen smakade – vilka noter som fanns där, och hur den var lagrad. Antalet whiskyflaskor växte, och snart hade han flera sorter från samma varumärke. Tankarna på att börja samla väcktes.

Välja en strategi
Glenmorangie blev tidigt en av favoriterna och han köpte deras core range på Systembolaget. Även varumärken som Lagavulin, Talisker och Balvenie fann sin plats i samlingen, som nu började bli fragmenterad.

– Det blev till slut ohållbart. Om man försöker att samla på allt har man till slut en mosaik av flaskor utan struktur eller syfte. Vad är då poängen med samlingen? Mitt råd till andra samlare är att sätta en strategi och nischa sig.
Han ställde sig själv frågor som: ’Vad vill jag samla på, och varför?’ För honom blev strategin att fokusera på ett varumärke – Glenmorangie.

– För någon annan kan det vara geografi, en viss typ av whisky, småflaskor eller något annat. Jag har träffat en person som samlade på bourbonflaskor som såg ut som Cadillac-bilar.
Det fortsatta samlandet väckte nya frågor: ›Ska jag ha alla släpp? Alla volymer – det finns 5, 10, 35, 70, 1000, 1500 centiliter? Hur långt ska jag egentligen dra det här?‹

Undvika värdetapp
– Som samlare bör du också fundera på var du ska lagra whiskyn.

Även en oöppnad flaska dunstar och dunstning över längre tid är ett problem, speciellt om lagringen sker i varmare temperaturer. Rikard har valt att hyra plats i en professionell källare för att säkerställa rätt förvaring under en längre tid

– Något av det viktigaste man tittar på när man köper en flaska på sekundärmarknaden är ›fill level‹ (det vill säga hur mycket som finns kvar, reds anm). En flaska är vanligtvis fylld upp i nacken, men om den dunstar så att nivån sjunker ner till etiketten, som ofta sitter vid basen av halsen, har du genast 10–20 procent lägre sekundärmarknadspris. Till och med 30 om det är illa.

Samlingen är nedpackad
Rikard förvarar sina flaskor i sina originalförpackningar.
Packar du upp och tittar på dem ibland?

– Det händer inte så ofta. Det sliter på förpackningen, och den är en del av värdet. En flaska utan sin originalförpackning går lätt för 10–20 procent lägre pris.
När antalet flaskor i samlingen börjar bli många rekommenderar Rikard att man skaffar något verktyg. Själv använder han nätbaserade WhiskyBase, som han tycker är bättre än ett Excelark.

– På siten kan du registrera din samling med information om varje flaska – samlare och andra intressenter skapar ett gemensamt whiskybibliotek.

Vad ger samlandet dig?
– Människor är ju samlare, och det finns ett nöje i det. Det är oerhört tillfredsställande att få tag i något man letat efter. Ju svårare det är att hitta, desto roligare är det.

Mitt råd till andra samlare är att sätta en strategi och nischa sig.

Olika faktorer påverkar priset
Whiskyauktionerna äger rum på nätet, och de som Rikard använder är framför allt Whiskey Auctioneer, Scotch Whisky Auctions och whiskyauction.com. Prissättningen är naturligtvis avgörande för både sälj och köp. På Whiskystats Whisky Index går det att följa prisförändringar över tid, både på kort och lång sikt, och på så sätt få en bättre översikt.

– Jag sitter och ruvar på en äldre flaska just nu som jag inte är säker på kommer vara ’in the money’ om jag lägger ut den exakt nu. Med dyrare objekt vill man verkligen ha en viss säkerhet om att få igenom det man investerat. Att sätta limiter fungerar, men skrämmer också bort budgivare. Det är ju budgivning som driver priset uppåt.

Det är många faktorer som påverkar priset. Först finns primärmarknaden, där ett pris sätts i butiken.

– Men så fort du går ut genom dörren hamnar du på en sekundärmarknad, det vill säga auktionsmarknaden eller privathandelsmarknaden, där andra priser gäller.

Marknadsprissättningen kan skilja sig åt från land till land, och valutorna spelar också en roll. Exempelvis är Glenmorangie och andra varumärken 20 procent dyrare i Storbritannien jämfört med resten av Europa.

Efterfrågan är också en viktig värdedrivare. Om det blir en ’hype’ ökar en flaska i värde. Även utbudet spelar roll – om det finns ett fåtal flaskor av ett hypat varumärke drivs priset upp.

– Priset behöver inte alltid ha relevans för hur god den är.
Även inflation bidrar till att elda på prissättningen

– Om du har en flaska hemma kan du räkna med att den ökar i värde. Dels för att nya flaskor ökar i pris, dels för att utbudet minskar med tiden eftersom whiskyn dricks upp.

Hur stort är det här med samlande egentligen?
– Tittar man på auktionsmarknaden i Europa är den värd mellan 100 och 150 miljoner euro i dag, enligt publika källor på nätet, avslutar Rikard.