Vi har provat AnCnoc Rascan och 24 yo

ancob.non7_ing

Vi skrev förut om Knockdhu distillerys nyhet AnCnoc Rascan. (läs också: anCnoc Rascan: Det senaste rökverktyget). Nu har vi smakat på både Rascan och AnCnoc 24 yo. Här är våra smaknoter!

Två nya buteljeringar från Knockdhu Distillery, eller AnCnoc, som single-maltkunderna känner dem.

AnCnoc – Rascan, 46%, nr. 20245, 549 kr.
De senaste åren har AnCnoc berikat den rökiga whiskyvärlden med flaskor betitlade saker som Rutter, Flaughter och Tushkar. Nu är det dags för Rascan. Till skillnad från många orökta whiskies som kastar in ett par rökiga varianter för att ha en chans mot Islayjättarna har AnCnoc närmat sig torven med försiktighet. Rascan är inte överdrivet rökig, och påminner om vissa Isle of Jura-buteljeringar. Den första doften bjuder på samma höstfuktiga jordkällare, läder och tobak som ofta återfinns i Jura, men bakom jorden finns också vaniljsötma, mjölkchoklad och mogna äpplen.

Smaken innehåller initialt väldigt mycket tyngre rök än doften ger sken av. Den avtar dock snabbt och släpper fram betydligt mer frukt och fat-toner som andas bourbonvanilj och karamell. Det är en ovanligt len, följsam malt, sina 46% till trots, och det är först i den relativt korta eftersmaken en värmande alkoholsting ger sig till känna. För en “vi testar att göra lite rökig whisky också” version får den med beröm godkänt, men den orökta varianten slår trots allt hårdare och högre.
Betyg: 7/10

AnCnoc 24yo, 46%, nr. 40479, 1.499 kr (lansering 2:a sept)
I dagar av NAS-whiskies med udda namn (Rascan, någon?) är det befriande att se en klassisk åldersbenämnd whisky lanseras. En gammal sådan dessutom. AnCnoc 24 släpps förvisso i liten upplaga i Sverige, men vi applåderar initiativet varmt.

Näsan är lite instängd till att börja med. Efter ett kvarts sekel i träfat är det inte undra på om spriten är lite ljusskygg. Vi låter den stå ett par minuter medan ett par räkningar betalas, och ser hur det blir därefter. Med ett par minuter i glaset öppnar sig toner av mörk vanilj, närmast romliknande sötma men också mörkare drag av jord och mogen frukt. För varje minut som går utvecklas fler lager och mer komplexitet. Faten lägger sig precis rätt, och solmogen apelsin, russinsötma och aprikos fyller på doftlagren.

Smaken är en ren fruktsallad, där vanilj och russin från bourbon och sherryfat kommer in mot slutet. Snyggt balanserad whisky som åldrats med värdighet och skönhet. Eftersmaken är relativt lång, och går tillbaka mot citrusen. De får säga vad de vill, men det är väldigt svårt att slå en vällagrad whisky. Tid är en gudagåva.
Betyg: 9/10

    David Mortimer-Hawkins är whiskynörden som spenderar sina dagar som A&R på Sony Music, och är delägare i bryggeriet Frequency Beer Works. Hans passion för musik, öl och whisky i lika delar lyser igenom hans smaknoter, som ofta refererar till musik och artister. Nu vet ni varför! När han inte syns hos oss hörs han allt som oftast på Bandit Radio, där han pratar om just musik, öl och whisky.