Tamnavulin – mellan modernt och traditionellt

Skotsk whisky präglas idag av traditionella, gamla destillerier med flera hundra år på nacken eller nygrundade destillerier med moderna sätt att se på whiskytillverkning. Men däremellan finns en tredje kategori, en som för bara några tiotal år sedan räknades som nyetablerad och alternativ men som samtidigt har tagit vara på det hävdvunna hantverket. Ett sådant destilleri är Tamnavulin, och i Joanne Reavleys regi har man hittat en framgångsrik gyllene medelväg mellan modernt och traditionellt.

Det är inte direkt en lång väg Joanne Reavley, Distillery Manager för Tamnavulin, har att färdas till jobbet på morgnarna.

– Jag bor på plats så att pendlingen är en kort promenad över parkeringen, berättar hon glatt när Allt om Whisky får möjlighet att ställa några frågor.

Platsen i sig är inget dåligt ställe att bo på, varken för naturälskaren eller den whiskyintresserade. Destilleriet ligger inbäddat i lummig grönska mellan kullar och dalar, och breder ut sig till en stor anläggning med olika byggnader – och med en ljuvlig doft av maltsprit som ringlar sig mellan husknutarna.

Joannes morgon innebär bland annat ledningskontroller, möten med personalen på plats och en allmän rundtur på destilleriet för att skaffa sig en bild av hur den senaste 24-timmarsprestationen har varit och om det finns några problem eller möjligheter att ta itu med.

Distillery manager Joanne Reavley

För henne är det viktigt att se till att arbetsgruppen är i fas och att produktionen fungerar som det ska vara.
– I den här rollen och på en plats som Tamnavulin är du allt för destilleriet och teamet, säger Joanne och förklarar vidare: Du är chef, underhålls-, hälso- och säkerhets-ansvarig, miljöspecialist, tekniker, revisor och destilleriets ansikte utåt på en och samma gång. Det är en bred roll och det är det som gör jobbet så spännande!

Tamnavulin är gaeliska och kommer från ortnamnet Tomnavulin, vilket i sin tur betyder »kvarnen på kullen«. På samma plats där destilleriet ligger finns det en gammal kardningskvarn med anor från 1560. Riktigt så gammalt är dock inte destilleriet, som byggdes 1966 av Tamnavulin-Glenlivet Distillery Co. Ltd.

Syftet var att kunna tillgodose det växande behovet av kvalitativ whisky till blendedindustrin. 1993 tog Whyte & Mackay över ägarskapet, men redan två år senare stängdes destilleriet och pannorna tystnade. Efter några års vila och skiften i ägarföretag började man 2007 återigen koka maltdestillat på Tamnavulin, fortfarande i Whyte & Mackays operativa regi.

Vid det här laget hade destilleriet fått sig ett smärre ansiktslyft med renoveringar som exempelvis modern destillationsteknik. De sex pannorna pumpar varje år ut upp till fyra och en halv miljon liter mumsig maltsprit och destillationsvattnet kommer från egna, naturliga undervattenskällor.

2016 fyllde destilleriet 50 år, vilket firades med en återlansering på singelmaltsmarknaden. Sedan dess har flera olika buteljeringar satt sitt avtryck på den internationella whiskymarknaden, med både sherry- och rödvinsfatslagringar.

I Sverige blev första lanseringen destilleriets Double Cask Speyside Single Malt, som direkt blev en succé. Samma år blev även Tamnavulin Sherry Cask en del av det fasta sortimentet, följt av Tamnavulin Red Wine Cask Edition Grenache Single Malt som tog plats i hyllan i juni 2020.

Otroligt nog blev den sistnämnda buteljeringen så poppis att man var tvungen att minska tillgången på flaskor från andra länder för att tillgodose behovet i Sverige.

Så hur hamnade Joanne i fören för en riktig maltsuccésaga?
– Jag arbetade inom kemisk tillverkning, sedan kosmetiktillverkningsindustrin, men när ett jobb inom whiskybuteljering fångade min uppmärksamhet visste jag att det skulle vara en bra bransch att arbeta i. Jag fick jobbet och jag har stannat kvar i den här branschen sedan dess, det är över 20 år nu, berättar hon stolt. Under åren har Joanne haft olika roller, alltifrån produktion, planering och platsdrift till tekniskt ansvarig och försäljning, så hon har definitivt hunnit samla på sig värdefull kompetens.

– Jag har alltid älskat autonomin och ansvaret för att driva mitt eget destilleri, det är som att ha en bebis, skämtar Joanne och fortsätter:

– När det gäller Tamnavulin ser jag min bebis växa upp till ett riktigt starkt varumärke med en spännande framtid framför sig.

Att Joanne kan stoltsera med att vara en del av detta är, trots hennes digra lista med erfarenheter, är något annorlunda än hennes tidigare roller på andra destillerier, eftersom dessa och de varumärken de representerade redan var etablerade på marknaden, medan Tamnavulin ännu är i sin linda.

Joannes egna linda låg i nordöstra England, i Newcastle upon Tyne närmare bestämt, och det var också där hon spenderade sina första arton år i livet. Därefter väntade flytt till Skottland och studier vid universitetet i Strathclyde, vilket i sin tur ledde till en examen i biokemi och farmakologi. Efter det blev hon kvar i Skottland och flyttade så småningom norrut till Speyside, där hon bott sedan dess.

– Jag säger inte hur många år jag har varit här nu eftersom en kvinna aldrig gillar att erkänna sin ålder, deklarerar Joanne humoristiskt.
Jag flyttade norrut för klimatet, det är faktiskt torrare i norr än i Skottlands mer centrala delar, men också för att njuta av att rida på min häst på den vackra landsbygden, berättar hon.

En annan fantastisk aspekt av livet i norr är sammanhållning och hjälpsamheten, även konkurrenter emellan. Den stora bredden i Joannes roll som destillerichef har krävt att hon använder alla aspekter av hennes erfarenhet.

– Jag är så lycklig att ha de verktyg som jag har utvecklat genom åren. Även om några av dem är lite dammiga måste jag ändå dra dem ur verktygslådan då och då, erkänner hon skämtsamt och fortsätter:

Dessutom finns nätverket i norr för att stötta dig. Denna bransch är som ingen annan jag har känner till, vi hjälper alla varandra, oavsett vem vi jobbar för. Ibland behöver vi något och då kan jag alltid använda mitt nätverk av destillatörer och ingenjörschefer från andra företag för att hjälpa mig. Det är något som vi borde vara riktigt stolta över som bransch, hävdar Joanne bestämt.

Även om Joanne hamnade i whiskybranschen av en lyckosam slump är whisky, och särskilt Tamnavulin, numera hennes passion.

– När du blir nedsänkt i branschen har du möjlighet att prova många sorters whisky och genom åren har jag lärt mig vad jag gillar. När det gäller whisky är jag en riktig gottegris, så jag brukar vända mig till en gammaldags whiskycocktail som exempelvis “Rusty Nail”, tipsar Joanne om.

För maltpuritanerna kanske detta låter som en hädelse, men Joanne menar på att maltwhiskyns karaktär går att använda på olika sätt, som exempelvis till en drink.

Tamnavulin är en fantastisk dram till ett bra pris. Du behöver inte känna dig skyldig för att ha använt den i en cocktail, men det är lika bra att njuta av den ensam – speciellt sherry cask edition, för mig är det bäst, hävdar hon bestämt.

När Joanne blickar framåt är det med både stolthet och förväntan.

– Jag är så stolt över varumärket och vad det hittills har uppnått. Jag vill se Tamnavulin fortsätta växa mot mitt långsiktiga mål – att få nytt liv i »The Old Mill« som besökscenter, den ikoniska byggnaden som finns på varje kartong och flaska. Det är hörnstenen i varumärket och den förtjänar att återuppväckas.

Foto: Whyte & Mackay Ltd.

Frida Birkehede var Allt om Whiskys stipendiat 2015 och åkte till Skottland för att välja ut ett fat Old Pulteney. Hon är från Skåne och driver till vardags bloggen Änglarnas Andel. Favoritwhiskyn är Caol Ila.