Josefine Törnqvist & Ölgäris


En dryckesindustri kan, och bör, utvecklas på fler än ett sätt. Ofta pratar man om termer som nytänk, trender och innovation med fokus på själva slutprodukten, som exempelvis nya ölsorter i små partier. Ibland sker dock förändringen på en helt annan nivå, och Josefine Törnqvist, tillsammans med sina Ölgäris, har lett den processen sedan 2017.

Det är mycket som har hänt inom ölbranschen de senaste åren. Från att länge ha varit en plats för allmän pilsnerdyrkan med enstaka nedslag bland stouts och IPA:or blomstrar utbudet av mikrobryggerier och nya, experimentella ölsorter. Men det är inte bara på bryggerifronten som nytänk välkomnas, utan också när det gäller målgrupper och inkludering. Josefine Törnqvist valde för ett par år sedan att gå emot strömmen, och idag är den banbrytande föreningen Ölgäris en framgångssaga på fler än ett sätt.

Med ett mångårigt intresse för drycker i olika former, fastnade hon till sist för ölets mångfacetterade värld. Så hur kom det sig att just öl blev Josefines stora passion? Den avgörande faktorn var faktiskt en film, som i sin tur inspirerade henne till att ge sig iväg på en ölresa till Belgien, och på den vägen är det.

– Att det blev Belgien var helt och hållet på grund av filmen »In Bruges« och jag hade inte tänkt så mycket på att det skulle bli en ölresa. Men det blev det! deklarerar Josefine glatt.

I ölets förlovade land fanns det en uppsjö av olika smakupplevelser att välja mellan och prova. Både ölbarer och bryggerier avverkades, men den programpunkt som har satt djupast spår hos henne var ett besök på Cantillon, där man brygger öl i den klassiska Lambic-stilen.

Jag gillade den inte! Men jag insåg samtidigt att det här var något som jag inte förstod, något som jag skulle behöva testa igen för att förstå, resonerar hon. Just denna nyfikenhet drev Josefine vidare, och det dröjde inte länge innan just spontanjästa Lambic blev en av hennes favoriter och då främst Geuze, en blandning av både lagrad och ung lambic-öl.

Geuze är enligt mig en av de coolaste ölstilarna en kan dricka, ölets champagne! utbrister Josefine.

Sedan 2014 har Josefine jobbat med marknadsföring för ölimportören Brill & Co, och så småningom insåg hon att hela industrin hade mått bra av att bli mer inkluderande.

– Jag stod ute och jobbade på Stockholm Beer & Whisky Festival och upplevde för femtioelfte gången att det var en så himla skev könsfördelning bland besökarna, förklarar Josefine.

Efter att ha funderat på vad hon själv skulle kunna göra för att bidra till att fler kvinnor skulle våga ta plats på ölarenan, kom idén om en grupp till henne.

– Jag ville skapa en plattform för oss, icke-män, att prata om öl utan att bli ifrågasatta. För ja, förutom att fördelningen är skev så har jag själv upplevt att jag blivit förbisedd, mansplainad och ifrågasatt om min ölkunskap på ett helt annat sätt än mina manliga kollegor, berättar Josefine.

Sagt och gjort, hösten 2017 startade Josefine facebookgruppen Ölgäris (gäris = ett populärt slangord som betyder tjejer), en sluten grupp för både kvinnor och icke-binära, där medlemmarna tillsammans kan både ägna sig åt sitt intresse för drycken men också bidra till att göra ölbranschen mer jämställd. Gruppens övergripande mål är att låta ölintresset hos nybörjare blomstra istället för att slås ner. Svaret på det som driver henne till att lägga ner så mycket av sin egen tid på Ölgäris är enkelt:

Medlemmarna!, svarar Josefine med eftertryck. Ölgäris skulle ha kunnat fått ett svalt mottagande, men så blev det inte. Det har istället varit ett extremt varmt, peppande och stöttande mottagande.

»Jag ville skapa en plats fri från kunskapskrav och skryt om vem som druckit eller bryggt coolast, bäst eller mest och där det skulle finnas plats för ”dumma frågor”«

I dagsläget är gruppen snart uppe i 8 000 medlemmar, och varje dag skrivs det inlägg och diskuteras ölupplevelser i gruppen, ett tecken så gott som något på att det tidigare har saknats ett forum som Ölgäris.

– Det ger bränsle och tro på att vi kan göra öl till något som känns självklart för alla, menar Josefine, som framhäver styrelsens gemensamma arbete som viktigt för föreningens utveckling och inbjudande klimat utan negativa eller nedlåtande kommentarer i diskussionerna.
– Det var viktigt att skapa en grupp där alla skulle vara schyssta mot varandra, förklarar hon och fortsätter:
– Jag ville skapa en plats fri från kunskapskrav och skryt om vem som druckit eller bryggt coolast, bäst eller mest och där det skulle finnas plats för »dumma frågor«.

Ölgäris styrelse arbetar för att göra ölbranschen både mer medveten och mer inkluderande. 

Denna plats har i sin tur gett utrymme till olika samarbeten med bryggerier som Dugges, där Ölgäris-medlemmarna har fått delta i olika workshops kring, bland annat, drömöl med olika stilar och smaksättningar. Diskussionerna under dessa workshops har sedan, genom omröstningar, möjliggjort att en gemensam favorit har tagits fram av olika bryggerier, där medlemmarna även har kunnat få vara på plats under själva bryggdagen. En sådan slutprodukt, »Flower Power Sour«, en sur blomsteröl med smak av rosor och fläder, brainstormades fram under 2018 (på Internationella kvinnodagen!) och bryggdes sedan tillsammans med Dugges.

Även om öl har bryggts och uppskattats i över sjutusen år är Ölgäris på sitt eget vis banbrytande. När det gäller omgivningen har i stort sett alla reaktioner varit positiva, menar Josefine, då både fler kvinnor och män ser behovet av en mer inkluderande ölkultur i Sverige, men det finns ett fåtal undantag:

– Ibland har jag stött på personer som inte förstår varför Ölgäris överhuvudtaget skulle behövas. Personer som aldrig själva upplevt att kvinnor och ickebinära bemöts på andra sätt än män, förklarar Josefine. Om man däremot ser till det faktum att gruppen redan efter ett par år har lika många medlemmar som det antal år öl har funnits som dryck, talar siffrorna sitt tydliga språk.
Ölgäris har som förening påverkat många ölkonsumenter, men hur är det med själva branschen?

– Ölbranschen har helt klart blivit mer medveten på grund av Ölgäris, hävdar Josefine med bestämdhet. Många har börjat tänka till och visar sitt stöd för oss på olika sätt, berättar hon. Ölgäris har i vissa fall även upplyst enskilda företag när de har använt sig av sexistiska budskap.

– Att vi reagerar på när någon klantar sig sänder även signaler till resten av branschen att sexism, rasism och homofobi är exempel på sådant som Ölgäris ser allvarligt på. Det tvingar branschen se över sina värderingar och vara noga med sina formuleringar, resonerar Josefine eftertänksamt.

I framtiden väntar fler spännande begivenheter för gruppens styrelse och medlemmar, som bland annat bryggeribesök och ölprovningar i mindre städer. Framtidsvisioner är heller inget som föreningen lider brist av, och frågar man Josefine har styrelsen siktet inställt mot en väldigt specifik dröm:

Ölgärisfestival! utbrister hon med emfas, och med tanke på att folk redan reser många mil för att delta vid Ölgäri s populära och uppskattade evenemang känns en helt egen festival som fullt rimligt mål att fästa blicken vid.

Men vilken öl är egentligen bäst just nu? Josefine är inte sen att svara och räknar snabbt upp tre sorter som går att finna i närmsta systembolagsbutik:
Guinness – En öl som får skit från nästan alla. Bland ovana öldrickare ses den ofta »som en hel måltid« medan ölentusiasterna menar att den både är ocool och blaskig. Själv tycker jag att Guinness levererar bra hinkabiltet utan att bli tråkig och har dessutom världens lenaste och mysigaste skum!

3 Fonteinen Oude Geuze – Given favorit, dessutom väldigt prisvärd för sin stil på Systembolaget. Perfekt som gå-bort-present.

Apex »vilken som helst« – Vill jag dricka NEIPA (New England IPA), alltså ljus, juicig och grumlig IPA får det gärna vara från Apex. De har nischat in sig på NEIPA och gör det riktigt bra!

Följ Ölgäris och bli medlem på www.olgaris.se

Frida Birkehede var Allt om Whiskys stipendiat 2015 och åkte till Skottland för att välja ut ett fat Old Pulteney. Hon är från Skåne och driver till vardags bloggen Änglarnas Andel. Favoritwhiskyn är Caol Ila.