Det är lätt att prata om fat när man pratar whisky. Sherryfat, bourbonfat, portvinsfat och first fill-hit och refill-dit. För många destillerier är träet den tydligaste vägen till nya smaker och nya berättelser. Men för Loch Lomond Group handlar innovation lika mycket om vad som sker långt innan spriten når ett fat. Det är där Alan Reid, Global Travel Retail Ambassador för Loch Lomond, vill börja samtalet när han beskriver Loch Lomond Chardonnay Wine Yeast Fermentation 2010.
– När jag pratar om Loch Lomond brukar jag alltid säga att vår styrka ligger i vår förmåga att skapa smaker redan i produktionen, innan whiskyn ens hamnar på fat.
Det är ett synsätt som säger mycket om Loch Lomond som destilleri. Med sina unika pannor, möjligheten att styra reflux och ett ovanligt brett spektrum av spritstilar har destilleriet länge arbetat mer tekniskt och experimentellt än många av sina skotska kollegor.
Alan Reid återkommer flera gånger till just detta. Smaken börjar inte i fatlagret. Den börjar i jäskaren.
– Många gånger hamnar fokus på slutet av processen, alltså faten.
Chardonnay-jäst i whiskyproduktion
Loch Lomond började experimentera med Chardonnay-jäst redan omkring 2004. Det var aldrig tänkt som ett marknadsföringsgrepp utan som ett sätt att undersöka hur olika jäststammar kunde förändra destillatets karaktär. Resultatet blev snabbt tydligt.
– När man använder Chardonnay-jäst tänker man direkt på något rent, krispigt och friskt. Gröna äpplen, citrus och en nästan mousserande fräschör. Det märkliga är att vörten blir exakt likadan.
Det fascinerande är att Chardonnay-karaktären faktiskt går att känna redan i jästvörten. Reid beskriver det nästan med förvåning själv. Inte som vinfatstoner eller druvsötma, utan som en tydligare citrusdriven fruktighet och en ovanligt ljus aromprofil. Däremot ger jästen ingen högre alkoholutvinning. Snarare tvärtom.
– Vi får inte ut mer alkohol, snarare lite mindre volym, men däremot koncentreras de citrusdrivna frukttonerna.
Fermentering och destillation formar smaken
För Loch Lomond blev nästa steg därför att hitta rätt spritstil att kombinera jästen med. Destilleriet valde en högre uppsamlingsstyrka i destillationen för att få fram en lättare och mer fruktig karaktär. Resultatet blev ett destillat där jäst, fruktighet och pannornas egen oljiga struktur möts på ett ovanligt sätt.
Buteljeringen som nu når marknaden destillerades 2010 och är 16 år gammal vid lanseringen. Alkoholhalten ligger på 56,1 procent, men enligt Reid upplevs whiskyn betydligt mjukare än siffrorna antyder.
– Vi släppte en Distillery exklusiv för några år sedan och låg på 59 procent, men smakade nästan som om den höll 46. Den var en explosion av frukt och vanilj som dolde den höga alkoholhalten väl
Det är också en whisky som redan hunnit få kultstatus bland entusiaster. Reid nämner särskilt mottagandet från den brittiska whiskykanalen Aquavitae, där Roy har haft stor betydelse för hur serien började diskuteras bland entusiaster och samlare.
– Folk blev helt galna i den, så det är kul att vi nu släpper denna 16 åring i exklusivt Sverige – få se hur den blir mottagen!
Michael Henry och Loch Lomonds whiskyfilosofi
Samtalet glider över till Loch Lomonds sätt att prata om whisky. Alan Reid beskriver sig själv som den mer berättande och passionerade rösten, medan Michael Henry, Master Distiller och Master Blender på Loch Lomond, enligt honom är raka motsatsen.
– Han är som en jedimästare när det kommer till whisky.
Det är en formulering som får Reid att skratta, men den säger också något viktigt om Loch Lomonds identitet. Destilleriet har under de senaste åren blivit allt mer tekniskt självsäkert i hur man presenterar sitt arbete. Inte genom fluffiga formuleringar utan genom att faktiskt prata om jäst, fermenteringstider, reflux och spritkaraktär.
Chardonnay-jästen kräver dessutom längre fermentering än normalt, omkring tretton och en halv dag enligt Reid. Det är lång tid i en industri där effektivitet ofta styr produktionen. Men för Loch Lomond är det just där möjligheten finns att skapa nya smakprofiler.
– Det får människor att tänka lite annorlunda kring whisky.
Samtidigt är Reid noga med att innovation aldrig får bli viktigare än smaken i glaset.
– Whisky måste alltid handla om en sak i slutändan: hur den faktiskt smakar.
Loch Lomond och framtidens whiskyexperiment
Det är kanske där Loch Lomond lyckas särskilt väl just nu. Destilleriet experimenterar, men utan att experimentlusten tar över själva whiskyn. Chardonnay-jästen används inte för att skapa gimmickar utan för att förstärka fruktigheten i destillatet. Det handlar fortfarande om balans, struktur och drickbarhet.
Det är en whisky som snarare visar vad jäst kan göra med ett destillat än vad ett fat kan göra med en whisky.
Och kanske är det just därför den känns så intressant. I en tid där många destillerier försöker skapa nya produkter genom allt mer extrema fattyper och finishar påminner Loch Lomond om att smaken börjar långt tidigare än så. I jästen. I fermenteringen. I pannorna.
Och i människorna som vågar experimentera innan whiskyn ens nått lagret.
Loch Lomond Chardonnay Wine Yeast Fermentation, 2010
Doft: Kraftfull och fruktig med gula äpplen, mogen päronfrukt, persika och citrus. Här finns också vanilj, honung, maltbröd och en lätt vinös ton från chardonnayjästen som ger whiskyn en egen karaktär.
Smak: En fyllig och kraftfull whisky med oljig munkänsla och tydlig fruktighet. Smaken bjuder på bakade äpplen, persika, vanilj, honung och smörkola tillsammans med kryddig ek och vitpeppar. Chardonnayjästen bidrar med ett lätt druvigt och vinöst djup som skiljer buteljeringen från mer klassiska Loch Lomond-utgåvor.
Eftersmak: Lång och värmande med citruszest, ekkrydda, vanilj och malt. Fruktigheten dröjer sig kvar tillsammans med en lätt torr vinös ton och ett pepprigt avslut.
Alkoholhalt: 57,3 %
Nr: 5284201
Volym: 70 cl
Pris: 699 kr
Säljstart: 15/5 2026 kl 10:00
