The Glenlivet – en tradition av traditionsbrott

Vid det här laget är väl The Glenlivet mer en institution än ett varumärke, med miljontals sålda flaskor per år och en rad uppmärksammade buteljeringar. Korn från destilleriet har rest till en internationell rymdstation ombord på en Space X Rocket och på hemmaplan är The Glenlivet också ett självklart huvudnummer under flerdagarsfestivalen “The Spirit of Speyside”. Trots alla utmärkelser står tiden inte still på destilleriet, utan förändringens vindar fortsätter att forma både plats och whisky.

Precis innanför gränsen till vackra Cairngorms nationalpark ligger The Glenlivet Distillery, inklämt mellan kullar, betesmark och berg i dalgången till floden Livet.

En gång i tiden pågick här, som på många andra platser i Skottland, olaglig whiskytillverkning och denna del av The Glenlivets historia är något man är väldigt stolt över.

Man kan – beroende på hur man ser på saken – hävda att destilleriet grundades 1774, 1824 eller 1859. Själva menar man – helt korrekt – att det är 1824 som gäller, då det var det året som grundaren George Smith ansökte om att få starta ett lagligt destilleri, i kölvattnet av Excise Act och regeringens försök att städa upp bland Skottlands alla olagliga spritkokerier genom sänkta kostnader för destilleringslicens.

George Smith hade dock destillerat under radarn sedan 1774 på sin gård i Upper Drumin men insett möjligheten att göra sig en större vinst genom att destillera lagligt, och efter att licensen godkänts 1824 påbörjades bygget av destilleriet på gården.

Det opererade under ledning av George Smith själv och hans son, John, och blev det första destilleriet i området att få en licens. Smiths val att börja koka lagligt innebar att han fick motta en hel del fientlighet – till och med dödshot – från områdets olagliga destillatörer och smugglare. Tack och lov fick George Smith stöd av hertigen av Gordon, då denne såg till att Smith fick två pistoler för att kunna skydda sig själv. För den historieintresserade finns pistolerna bevarade på destilleriets besökscentrum.

George Smiths whisky blev en succé, och i takt med att efterfrågan ökade byggde han ett andra destilleri på närliggande Delnabo Farm år 1850 som fick namnet The Cairngorm-Delnabo Distillery. Avståndet mellan de två destillerierna visade sig vara svårt att hantera, och Smith lade därför även vantarna på en gård strax nedanför Upper Drumin för att bygga ett nytt, större destilleri där.

År 1858, mitt i byggnationen av det nya destilleriet, tvingade en brand Drumin-destilleriet att stänga. Hela stället fick helt sonika demonteras och svinnsmart nog skickades några viktiga delar nedför backen till det pågående bygget, som fick namnet The Glenlivet-Distillery när det öppnades 1859. Delnabo-destilleriet stängdes samma år och nu satsades samtliga kulor på The Glenlivet-whiskyn.

1864 blev The Glenlivet ett av de första skotska destillerierna att framgångsrikt exportera sin whisky och när George Smith gick bort 1871 togs ruljangsen istället över av hans son, John Gordon.

Vid det här laget hade Smiths whiskyframgångar blivit så uppenbara att fler destillerier etablerat sig vid floden Livet och valt att kalla sig eller sin whisky för »Glenlivet«, något som fick ägarfamiljen att se rött. De valde därför att ta juridisk strid, och 1884 fick Glenlivet ensamrätt att kalla sig för just »The Glenlivet«, medan andra destillerier fick nöja sig med att sammanfoga »-Glenlivet« tillsammans med sitt eget destillerinamn via ett bindestreck.

1901 gick även John Gordon bort, och traditionsenligt övergick destilleriet till nästa generation, till Johns brorson George Smith Grant som tog över ansvaret. The Glenlivet fortsatte även efter honom att gå i arv inom familjen, och Georges son, George Smith, tog över produktionen 1921.

Destilleriet förblev anmärkningsvärt nog öppet under hela den stora depressionen, och det var inte förrän under andra världskriget som destilleriet behövde läggas i malpåse. Detta uppehåll blev dock inte långvarigt. I samband med kriget var nämligen Storbritannien skuldsatt och behövde exportera stora mängder varor för att håva in utländska intäkter.

Då den skotska whiskyn var hett eftertraktad utomlands, lyftes restriktionerna och produktionstakten på destilleriet var snart uppe på samma nivåer som före kriget, trots att tillgången på bränsle, arbetskraft och korn var begränsade. För att säkerställa att destillerierna fick tag på tillräcklig mycket spannmål, behöll staten brödransoneringen ända fram till 1948.

En rad sammanslagningar och ägarbyten följde under andra hälften av 1900-talet. 2001 köpte Pernod Ricard ut tidigare ägaren Seagram, och The Glenlivet har under ny flagg blivit ett av de mest framgångsrika varumärkena för skotsk singelmalt.

Idag har The Glenlivet fortsatt sin tradition att bryta traditioner, bland annat med marknadsföring som riktar sig till många olika målgrupper genom initiativet ****. Tanken är att personer som tidigare känt sig exkluderade i whiskyreklam och marknadsföring ska synliggöras, som till exempel kvinnor, färgade och ickebinära personer, samt att daterade föreställningar om vem som dricker whisky – och hur de gör det – ska försvinna.

Jämfört med traditionell marknadsföring av skotsk whisky står The Glenlivets Instagramsida ut, med sina kulörta färger och människor från olika delar av världen och samhället. Det här är den moderna whiskydrickarens rätta ansikte, menar man från The Glenlivets håll.

När det gäller destilleriets rätta ansikte har besökscentret nyligen fått sig en rejäl uppdatering. Efter ett och ett halvt år av omfattande renovering har besökscentret öppnats igen och förväntas locka både gamla och nya whiskyfans.

The Glenlivets nya lokaler innebär över 1000 kvadratmeter av upplevelser kopplat till Speyside-whiskyns historia, många med en modern twist. Här finns eleganta och mysiga utrymmen som exempelvis en lounge, whisky- och cocktailbar.

Istället för kala hyllor eller mossiga gamla lädermöbler har man istället valt att bygga upp hela utrymmet som ett fiktivt vardagsrum tillhörande George Smith själv, om än i en mer modern tappning. Entrén domineras av en storslagen ljuskrona gjord av torkade blommor från området. The Glenlivets arkivvägg är också ny och visar upp destilleriets mest sällsynta flaskor för att sedan leda vidare till ett kornfält – inomhus! Här samsas spännande färgklickar med jordnära nyanser, moderna linjer, varm belysning och en traditionell eldstad – allt för att skapa en mysig miljö att umgås i. Dessutom saknar destilleriet inte spännande smakupplevelser att erbjuda sina besökare.

Några av dessa är att gå på någon av provningarna destilleriet erbjuder. En sådan innehåller fyra olika single cask-utgåvor som man får ställa mot varandra, alla delar ut The Glenlivet Distillery Reserve Collection. Under provningens gång får du även insyn i hur whiskyn skapas och hur de olika faten väljs ut, samtidigt som provningen ger djupare förståelse för hur olika fat påverkar destillatet på olika sätt.

Om man hellre vill gräva bland några av de äldsta och ovanligaste whiskys destilleriet har att erbjuda, kan The Archive Experience ordna detta. Besökarna kommer att ha möjlighet att prova olika sällsynta utgåvor, som exempelvis fyrtioåriga Atlantic Single Cask och den nyligen släppta 38 år gamla Cellar Collection – med endast 30 flaskor tillgängliga på destilleriet. För den som är lite mer äventyrligt lagd finns understundom The Glenlivets »Cocktail Capsule Collection« tillgängliga. Dessa runda, dryckesfyllda kulor är bokstavligt talat små smakexplosioner, utformade i syfte att visa hur The Glenlivet kan samverka med andra smaker för att skapa helt nya upplevelser. Från början skapades detta progressiva koncept inför London Cocktail Week, men blev en sådan succé att destilleriet har fortsatt att erbjuda besökare dem vid särskilda tillfällen.

The Glenlivet satsar helt klart på innovativa och jordnära whiskyupplevelser för att nå ut till alla olika slags whiskyentusiaster. För den som vill avnjuta en klassisk »dram« eller en modern cocktail finns det alltid en skön soffa att sjunka ner i på destilleriet. Dessutom finns det en hel del att lära sig om The Glenlivet, dess excentriska ägare och omgivningarna. Och för den som inte kan ta sig till The Glenlivet Distillery finns det alltid möjlighet att hitta en ny favorit på hyllan här hemma.

Frida Birkehede var Allt om Whiskys stipendiat 2015 och åkte till Skottland för att välja ut ett fat Old Pulteney. Hon är från Skåne och driver till vardags bloggen Änglarnas Andel. Favoritwhiskyn är Caol Ila.