HemArtiklarLaphroaig – torv, tradition och en kvinnlig pionjär

Laphroaig – torv, tradition och en kvinnlig pionjär

På Islays vindpinade sydkust ligger Laphroaig, ett destilleri vars whisky väcker lika starka känslor som den sätter spår i minnet. Här har torv, hav och hantverk sedan 1815 formats till en av Skottlands mest igenkännbara single malts. Men berättelsen om Laphroaig handlar inte bara om rök och råstyrka. Den rymmer också konflikter, teknisk utveckling – och ett avgörande kapitel skrivet av Bessie Williamson, kvinnan som mitt i 1900-talet tog över rodret och förde destilleriet in i en ny tid.

Laphroaig grundades formellt 1815 av bröderna Donald och Alexander Johnston, i en tid då Islay präglades av småskaligt jordbruk, torvtäkter och ett hårt klimat. Under senare delen av 1800-talet blev destilleriets rökiga malt eftertraktad som komponent i blended whisky, vilket i sin tur gav upphov till öppna konflikter. Mest känd är striden med grannen Lagavulin och dess ägare Sir Peter Mackie, som inte bara försökte återskapa Laphroaigs stil utan även tillfälligt strypa tillgången till vatten från Kilbride Stream. Tvisten slutade i domstol, till Laphroaigs fördel, och cementerade destilleriets rätt till både vatten och identitet.

När Ian Hunter tog över ledningen 1921 påbörjades en period av systematisk utveckling. Kapaciteten fördubblades genom utbyggnad av pannhuset, och Hunter var tidig med att använda före detta bourbonfat för lagring – ett steg som adderade nya lager av vanilj och sötma till den annars kompromisslösa rökigheten. Under förbudstiden i USA fann Hunter dessutom ett kryphål: Laphroaig exporterades som ‘medicinsk alkohol’. Whiskyns jod- och tångtoner gjorde den trovärdig i rollen, och skapade samtidigt en första amerikansk publik.

Bessie Williamson kom till Laphroaig för ett tillfälligt kontorsjobb. Det kom att bli närmare 40 år, varav 20 som ägare. Hon var en stor del av anledningen till att Laphroaig anpassade sig till en ny värld, samtidigt som man växte till det man är idag.

År 1934 anlände Bessie Williamson till Laphroaig för ett tillfälligt kontorsjobb. Hon blev kvar i nästan fyrtio år. Under andra världskriget, när produktionen låg nere, tog hon ett allt större ansvar för driften. När Ian Hunter avled 1954 testamenterade han destilleriet till henne – ett historiskt ögonblick som gjorde Williamson till den första kvinnan att äga och driva ett skotskt whiskydestilleri under 1900-talet.

Williamson var både förvaltare och förnyare. Hon såg tidigt potentialen i att marknadsföra Laphroaig som single malt, långt innan kategorin fått globalt genomslag. Under 1960-talet blev hon en välkänd ambassadör för Islaywhisky, inte minst i USA där hon mellan 1961 och 1964 representerade Scotch Whisky Association. För att säkra destilleriets framtid tog hon in externa investerare, vilket möjliggjorde tekniska moderniseringar och en kraftigt ökad produktion. När hon gick i pension 1972 hade Laphroaig vuxit från ett regionalt destilleri till ett internationellt namn.


Lanseringen av Laphroaig 10 Year Old som destilleriets husstil markerade början på dess moderna ikonstatus.

Laphroaigs särart formas redan innan destillationen börjar. Vattnet från Kilbride Stream passerar genom torvmarker rika på förmultnad vegetation från både hav och hed. En del av malten produceras fortfarande i destilleriets egna golvmälterier, där torv eldas för hand under lång tid och vid låg temperatur. Den kalla röken – peat reek – impregnerar kornet med fenoler och tjärämnen som senare följer med hela vägen in i destillatet. Destillationen sker långsamt och med ovanligt sena skärningspunkter, vilket bevarar de råa, örtiga och medicinala tonerna i spriten. Resultatet är ett destillat som redan från början är kraftfullt och maritimt, snarare än mjukt och fruktigt.

Laphroaigs pannor är inte så stora, men väl anpassade för den whisky man vill göra.

Efter destillation fylls spriten huvudsakligen på före detta bourbonfat av amerikansk vitek, ofta first fill. Lagringen sker i låga dunnage-lagerhus precis vid kusten. Här påverkas whiskyn av ett svalt, fuktigt klimat och ständig närvaro av havsluft. Avdunstningen – angel’s share – koncentrerar smakerna över tid, samtidigt som ekens bidrag långsamt rundar av den rökiga kärnan.

Lanseringen av Laphroaig 10 Year Old som destilleriets husstil markerade början på dess moderna ikonstatus. Under decennierna som följde befästes ryktet ytterligare, inte minst efter det kungliga besöket 1994 då destilleriet tilldelades sitt hovleverantörsigill. I dag ägs Laphroaig av Beam Suntory, men arbetssätten, råvarorna och den grundläggande filosofin är i stort sett oförändrade.


Allt om Whisky testar fyra Laphroaig

Laphroaig 10 Years

Alkoholhalt: 40 %
Nr: 57101
Volym: 70 cl
Pris: 519 kr

Doft: Tydlig torvrök med jod, tång och blöt torv. Citronskal, grön äppelskalighet och en lätt söt maltighet i bakgrunden. Ett drag av medicinsk rök och havsbris.

Smak: Direkt och rak med torvrök, sälta och citrus. Lakrits, vitpeppar och lätt vanilj från bourbonfat. Torr och distinkt destillatkaraktär.

Eftersmak: Medellång med rök, aska, citronzest och en lätt bitter, maritim avslutning.


Laphroaig Quarter Cask

Alkoholhalt: 48 %
Nr: 1049701
Volym: 70 cl
Pris: 599 kr

Doft: Intensiv torvrök tillsammans med vanilj, kokos och färskt trä. Mer sötma och rundhet än standard-10:an.

Smak: Fylligare och oljigare med rök, karamelliserad malt, vanilj och lätt kokos. Torven är kraftfull men inbäddad i fatpåverkan.

Eftersmak: Lång och värmande med rök, söt ek, vitpeppar och ett torrt, sotigt avslut.


Laphroaig 10 Years Sherry Oak Finish

Alkoholhalt: 48 %
Nr: 8594001
Volym: 70 cl
Pris: 999 kr

Doft: Torvrök möter mörkare toner av torkad frukt, russin och choklad. Jod och sälta finns kvar men samsas med sherrysötma.

Smak: Rökig och kraftfull med inslag av mörk frukt, lakrits, apelsinskal och kryddig ek. Sherryfatet ger djup snarare än dominans.

Eftersmak: Lång med rök, kakao, torkad frukt och en torr, lätt vinös ekton.


Laphroaig 10 Years Cask Strength Batch 17

Alkoholhalt: 58,3 %
Nr: 4190301
Volym: 70 cl
Pris: 1 099 kr

Doft: Mycket intensiv torvrök, tjära och jod. Citrusolja, gröna äpplen och en rå, oljig destillatkänsla.

Smak: Kraftfull och koncentrerad med massiv rök, sälta, svartpeppar och citron. Ospädd tydlighet där destillat och fat står helt öppna.

Eftersmak: Mycket lång, värmande och torr med rök, aska, citrus och pepprig ek.

Henric Madsen
Henric Madsen
Henric Madsen grundade whiskymagasinet Malter Magasin 2017 men har nu anslutit till Allt om Whiskys team. Han bor i Dalarna och hans favoritwhisky är olorosolagrad Glen Ord.
Relaterade artIklar

Missa inte

Populärt