Brouwerij Boon är lika mycket en kulturgärning som ett bryggeri. För när Frank Boon tog över Rene de Vits bryggeri i början av 70-talet var Geuze en ölstil på utdöende, förbisprungen av slätstrukenhet och dåliga kopior. Sedan dess har Frank systematiskt, målmedvetet och passionerat återupplivat denna särpräglade ölstil.
Frank Boon Foto: Sophie Callewaert/Belgian Smaak belgiansmaak.com
I början av 70-talet förde både Geuze och Lambic en tynande tillvaro i Belgien. Nio av tio ölglas innehöll lager som i stort sett bryggdes av ett fåtal jättelika bryggerier som ivrigt köpte upp och la ner de små, hantverksmässiga bryggerierna. Så såg det ut när Frank Boon som ung ölentusiast vid denna tid utforskade Belgiens öl och fastnade för just Geuze. Ganska snart började han blanda sin egen och kom i kontakt med Rene de Vits, en av få verksamma Geuzeproducenter, och här fick han lära sig hantverket så pass att han så småningom kunde överta produktionen. Sådan den nu var. Franks son Karel, som tillsammans med sin bror Jos numera äger och driver bryggeriet, berättar att när Frank tog över bryggeriet skedde produktionen i skenet av oljelampor. Det enda elektriska ljus som fanns var en 20-wattslampa så man kunde hålla upp flaskor efter disken för att se om de var rena. Men Frank lät sig inte avskräckas. Han hade en dröm, och den var att ge både Lambic och Geuze nytt liv.
Björn Une är skribent, copy och textansvarig som efter mer är 20 år i resebranschen fick besök av Fru Fortuna. Hon lät hälsa att hans talanger gjorde bättre nytta på annat håll, och han är nu en nyfiken och intresserad medarbetare på Allt om Whisky. All hantverksmässig framställning av både mat och dryck intresserar storligen, och får honom att osäkra pennan.
